Ordbok

A

allmän visstidsanställning  En tidsbegränsad anställning på maximalt två år som ger arbetsgivare ökad flexibilitet vid arbetstoppar.

allmänna anställningsvillkor  De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

arbetsfred  Se fredsplikt.

arbetsgivaravgift  De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Kallas även löneskatt.

arbetsgivarorganisation  En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

arbetskraftskostnad  Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter.

arbetsledningsrätt  Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

arbetslöshet  Ett mått som anger andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta och som aktivt söker arbete men inte kan hitta jobb. Arbetslösheten påverkas bland annat av lönekostnaden. Ju högre ingångslön desto färre har arbetsgivarna råd att anställa.

arbetsrätt  Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

arbetstidsbank  Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

AVA  Förkortning för Allmän Visstidsanställning

avtal  Juridiskt bindande överenskommelse.

avtalsdelegation  Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

avtalskrav  De krav som facken och arbetsgivarna driver i förhandlingarna.

avtalslöst tillstånd  Situation som uppstår då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter enats om ett nytt avtal.

avtalsperiod  Den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.

avtalsrörelse  Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor.

avtalsturlista  Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

B

beredskap  Den tid då den anställde befinner sig i hemmet och har beredskapsersättning för att inom viss tid kunna inställa sig på arbetet.

blockad  En stridsåtgärd på arbetsmarknaden, där facket vill förhindra arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats.

bruttolön  Den anställdes lön före skatt.

C

central förhandling  Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå.

central lönebildning  Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

D

disponibel inkomst  Den inkomst som finns att förfoga över efter skatt.

dispositiv  Den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga.

F

fackförbund  En medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.

flexpension  En extra pensionsavsättning kombinerat med en rätt att ansöka om att gå ner i arbetstid vid arbetslivets slutskede.

föräldralön  Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

förbundsavtal  Rikstäckande kollektivavtal.

förhandling  En överläggning mellan två eller fler parter.

förhandlingsavtal  Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

förskjuten tid  Den tid arbetstagaren är schemalagd att arbeta som ligger utanför det som kollektivavtalet definierar som ordinarie arbetstid. Förskjuten tid används i många kollektivavtal istället för OB-ersättning.

fredsplikt  Plikt att avstå från stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats.

G

generellt påslag  Lönepåslag som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens.

H

hängavtal  Företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation kan i stället för kollektivavtal teckna ett hängavtal med ett fackförbund.

huvudavtalet  Avtalet som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, gällande parter och hur förhandlingar ska gå till. Kallas även Saltsjöbadsavtalet.

huvudorganisationer  Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

hyvling  Fackens benämning av när arbetsgivaren på en arbetsplats omreglerar anställningskontrakt till en lägre sysselsättningsgrad.

I

individgaranti  Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras oavsett engagemang, ansvarsnivå eller kompetens.

individuell lönesättning  Lönen sätts utifrån den enskilde individens prestation och verksamhetens behov.

individuell löneutveckling  Möjlighet att påverka sin lön genom exempelvis vidareutbildning eller genom att ta ett ökat ansvar.

industriavtalet  Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Fackförbundet Pappers står numer utanför industriavtalet. Är normerande för övriga förhandlingar eftersom det är exportindustrin som påverkas mest av internationell konkurrens.

inflation  En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

ingångslön  Den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Är ibland men inte alltid identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer.

inhyrning  När arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar.

J

jämställda löner  När lönen speglar arbetstagarens prestation och betydelse för verksamheten oavsett kön.

jämställdhetspott  En benämning av fackens krav på ökade löner på avtalsområden med hög andel lågavlönade. Riskerar att leda till att enklare jobb försvinner i vissa branscher.

jourtid  Den tid då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen och är beredd att utföra arbetsuppgifter vid behov.

K

KI  Konjunkturinstitutet. En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.

klausul  Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

kollektivavtal  Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

kompetens  Förmåga att producera resultat i det man företar sig. Grundas främst på utbildning, yrkeserfarenhet och personlig förmåga. Kan utvecklas exempelvis genom vidareutveckling i arbetet eller vidareutbildning.

konjunktur  Upp- och nedgångar i ekonomin.

konkurrenskraft  Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet.

köpkraft  Mått på anställdas möjlighet att köpa varor och tjänster för lönen. Utvecklingen av köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen, som i sin tur påverkas av löneökningarna (se Konkurrenskraft).

krisavtal  Tidsbegränsad uppgörelse mellan IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer som under industrikrisen 2009 gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid.

L

låglönepott  Krav från LO-förbunden att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner. Om lönerna för okvalificerat arbete stiger innebär det att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att få jobb eftersom färre arbetsgivare har råd att anställa.

LAS  Lagen om anställningsskydd, LAS, reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning mm.

lockout  Utestängning av arbetskraft. Arbetsgivarnas motvapen till strejk, används mycket sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren.

LÖK  Förkortning för Lokal Överenskommelse

lokal lönebildning  Lönebildningen utgår från det enskilda företaget, som har frihet att koppla lönesättningen till löntagares prestation och till företagets verksamhet.

lokal pott  Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

lokala förhandlingar  Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

lönebildning  Lönebildningen sätter ramarna för företagens löner. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stöder företagets affärs- och verksamhetsidé och tecknas ofta ner i en lönepolicy tillsammans med företagets lönesättningsprinciper.

löneglidning  Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

lönenormering  Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen.

löneöversyn  I kollektivavtalens löneavtal kan det träffas överenskommelse om att en viss del av löneutrymmet garanteras genom att i efterhand kunna justera löneläget om det visar sig att utfallet av den årliga lönerevisionen inte stämmer överens med kollektivavtalets intentioner.

lönepolicy  Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda medarbetarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.

lönerevision  Översyn av lönerna på en arbetsplats.

lönesamtal  Ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.

lönesättning  Hur lönen sätts. Dels vid anställning och dels vid lönerevisionerna. Lönesättningen tecknas ofta ner i en lönepolicy.

lönespiral  Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

lönespridning  Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen.

löneutrymme  En beräknad nivå på den totala lönekostnadsökningen som samhällsekonomin klarar av med oförändrad arbetslöshet. I praktiken finns inget generellt löneutrymme eftersom företag går olika bra.

löneutveckling  Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad erfarenhet. Nominell löneutveckling är förändringen i löpande siffror och tar inte hänsyn till inflationen. Reell löneutveckling tar hänsyn till inflationen och visar på förändringen i köpkraften. Relativ löneutveckling är när man jämför löneutvecklingen mellan olika grupper eller över tid.

löneväxling  En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension.

M

märket  De kollektiva löneökningarna uttryckta i procent som sätts av parterna inom exportindustrin.

medarbetaravtal  Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

medling  Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Medlingsinstitutet (MI)  Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

mertid  När en arbetstagare som är deltidsanställd arbetar extra timmar utöver det ordinarie arbetstidsmåttet som gäller för deltidsanställningen kallas det för mertid.

N

nettolön  Den lön den anställde får ut efter skatt.

nominell löneökning  Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

normering  Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn tecknar de första avtalen i avtalsrörelsen. Dessa avtal blir normerande i den betydelsen att inga andra avtalsområden får innehålla större kostnadsökningar än vad parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn enats om.

O

OB-ersättning  Lönetillägg för arbete på tider som i kollektivavtalet betraktas som obekväma för arbetstagaren. Se även förskjuten tid.

omställningsavtal  Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

opo  Opartiska ordförande. Variant av medlare som finns inom Industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

osakliga löneskillnader  Löneskillnader som inte beror på arbetet: kompetenskraven, svårighetsgraden och komplexiteten i arbetet, hur stort ansvar arbetet innebär eller hur arbetet har utförts.

P

parter  Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, branschförbunden, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.

pott  Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

primärkonflikt  När en av parterna (arbetsgivare eller fack) varslat om konfliktåtgärder i syfte att teckna nytt kollektivavtal.

prolongering  Förlängning av avtal.

R

reallön  Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda.

reallöneökning  När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med (förstärkt köpkraft).

relativlöneförändring  Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

retroaktiv lön  Om ett nytt löneavtal inte träffas förrän efter det att det gamla avtalet löpt ut gäller den nya lönenivån ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som gått betalas då ut som en klumpsumma.

riksavtal  Rikstäckande kollektivavtal.

rörlig lön  En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när medarbetaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för sk obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad.

S

sifferlösa avtal  Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar.

sociala avgifter  Består främst av arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift.

strandning  När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

strejk  Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout. Arbetsgivarnas uppfattning är att möjligheterna till stridsåtgärder är obalanserade till fackens fördel.

strejkbryteri  Ett begrepp som facken har hittat på och som inte har någon som helst juridisk bäring. Facken använder begreppet i många olika situationer under en konflikt, bland annat när anställda som inte är medlemmar i facket fortsätter med sina ordinarie arbetsuppgifter under en pågående strejk. Det som historiskt kallats för strejkbryteri är när arbetsgivare tagit in oorganiserad arbetskraft utifrån för att utföra de strejkandes arbetsuppgifter. Det har inte förekommit i modern tid på svensk arbetsmarknad.

stridsåtgärder  Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Konflikter är mycket kostsamma för arbetsgivarna varför arbetsgivarna undviker konflikter. Facken kan då använda stridsåtgärderna, eller hota med dem, för att driva igenom avtal som inte är balanserade mellan parternas olika intressen och behov.

stupstock  Centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

sympatiåtgärder  När ett fackförbund varslar om konfliktåtgärder för att stödja ett annat fackförbund i deras konflikt. Det innebär att fackförbund som är bundna av kollektivavtalets fredsplikt ändå kan ta ut sina medlemmar i strejk så länge det är i sympati med ett annat fackförbund.

T

tillsvidareanställning  Kallas ibland fast anställning.

turordning  Regler i LAS som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut.

V

varsel  Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla.

vikariat  En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.

vild strejk  Strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Detta är olagligt för arbetstagare som ingår i ett fackförbund.

vinst  Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.

visstidsanställning  Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I LAS finns tre typer av tillfälliga anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsanställning. Ger flexibilitet för företag att kunna ta order även vid tillfälliga arbetstoppar.

Y

yrkande  Avtalskrav.