Stärkt internationell konkurrenskraft

Avtalsrörelsen 2017 måste ha som huvuduppgift att teckna avtal som stärker Sveriges konkurrenskraft och ger vårt nya näringsliv möjlighet att skapa fler jobb i Sverige. Det gäller i lika hög utsträckning för tjänstesektorn som för den konkurrensutsatta industrin. Vi behöver löneavtal som bidrar till starkare tjänsteföretag, god ekonomi och fler jobb.

Jämfört med andra länder kan vi konstatera att arbetskraftskostnaderna i Sverige är de tredje högsta i hela EU. Dessutom stiger våra arbetskraftskostnader snabbare i Sverige än i våra viktiga konkurrentländer. Det här slår extra hårt mot tjänstesektorn där arbetskraftskostnaderna ofta utgör över 70 procent av ett företags samlade kostnader Avtalsrörelsen 2017 måste leda till att löneökningstakten i Sverige växlas ner.

Frågor och svar om stärkt internationell konkurrenskraft

Är tjänstesektorn internationellt konkurrensutsatt?
Ja, stora delar av tjänstesektorn är väldigt konkurrensutsatt. Vi ser allt mer hur till exempel IT-konsulter i Sverige konkurrerar med IT-konsulter från hela världen, revisorernas tabellgranskning sker nu ofta i och arkitektupphandlingar vinns ofta av företag som har delar av verksamheten utomlands.

Vad gör Almega för att stärka tjänsteföretagens konkurrenskraft?
Almega arbetar på flera sätt för att stärka tjänsteföretagens konkurrenskraft. Vi arbetar för ett bra företagsklimat, sunda upphandlingsregler och för kollektivavtal som ger konkurrenskraft. Vi behöver kollektivavtal som rustar oss för framtiden och som tillåter att företagen snabbt kan anpassa sig till nya förutsättningar.

På vilket sätt bromsas svenska företags internationella konkurrenskraft?
Kostnaderna för arbetskraft är höga i Sverige. De motsvarar ca 60 procent av näringslivets förädlingsvärde – alltså det värde företagen tillför genom sin verksamhet. Det innebär att närmare två tredjedelar av värdet på allt som produceras går till lön och sociala avgifter.

Om man jämför med andra länder kan vi konstatera att kostnaderna för arbetskraft är de tredje högsta inom EU. Svenska företag har höga arbetskraftskostnader och högre ökningstakt än viktiga konkurrentländer – det är därför viktigt att löneökningstakten växlas ner.